Resan

Var och en gör sin egen resa genom livet. Men vad händer när resan inte blir som man tänkt sig? Vem ser och hjälper den som är på väg åt fel håll? Vem stödjer den som kommer ensam till en ny plats i livet? Och hur känns det att hamna vid sidan av den väg man helst velat ta?

På flykt

I de flesta fall innebär en flykt att man lämnar något som känns hotfullt och farligt för att ta sig till en plats där man i stället kan känna trygghet och ro. Men för många innebär det också att tvingas lämna släkt och vänner och det liv man känner så väl och allt detta kommer man att sakna på den nya och främmande plats där man hamnar. Flera av eleverna upplever att filmerna ”Vägen ut ur hatet” och ”Förintelsens ögonvittne” väcker svåra minnen kring flykten från det egna hemlandet. Minnen som de inte fått chansen att berätta om för någon.

En elev beskriver flykten från sitt hemland till Sverige. Han var bara fyra år då, men han minns tydligt några händelser från den dramatiska resan.

Brev

  • Där skulle vi bli döda

    Jag kommer från Kurdistans Iran. När jag var fyra år bestämde vi att vi skulle åka till Sverige. Men när vi kom till Polen blev vi fast i ett litet rum med en annan familj i tre, fyra dagar. Vi fick ingen mat. Dom tvingade oss att åka till Irak och där skulle vi bli döda, men vi vägrade åka. Pappa och en annan man blev slagna. Jag sprang och gömde mig bakom ett flygplansdäck. Plötsligt ropa någon i micken och sa att dom skulle släppa oss. Det var några i Sverige som ville hjälpa oss. Så vi fick åka med flygplan till Sverige. Nu har jag bott här i sju år.

    Rondek
  • Jag har inte pratat med någon

    Jag kommer från Kurdistans Irak. Jag var sex år när vi var tvungna att fly till byarna i Kurdistan i flera veckor, sedan blev vi attackerade av irakiska flygplan med kemiska gaser. Vi klarade oss därför att vi hade blivit varnade före. Vi åkte traktor i två dygn utan mat, sedan red vi häst ett dygn. Vi kom till en å, där vilade vi och pappa fixade lite mat. Sedan blev vi attackerade av iranska kanoner så vi började vandra igen. Efter några timmar kom vi till en by, där fick vi mat och vilade i en vecka. Sedan åkte vi bil till Teheran. Efter tre år blev vi tvungna fly därifrån därför att pappa var gerillasoldat. Vi kom till Sverige. Jag har inte pratat med någon i Sverige om detta.

    Deman

När familjer splittras

Anledningarna till att en familj splittras kan vara många. Det kan handla om skilsmässa, dödsfall, allvarliga sjukdomar, krigssituationer och flykt, eller kanske om att någon hamnar i fängelse för en tid. Många av eleverna har erfarenheter av hur det är att mista kontakten med någon eller några i familjen och beskriver i sina brev hur de har upplevt detta.

Vad händer när någon i familjen inte finns där längre?

Brev

  • Skiljas från familjemedlemmar och hem

    Jag tycker föreläsningen var väldigt berörande. --- För ett tag, när jag satt där i aulan och såg på filmen, så blev jag jude själv. Jag kände paniken och ångesten att bli bortförd mot min vilja, skiljas från familjemedlemmar och hem. Det fick mig verkligen att tänka till.

    Alice
  • Jag saknar min mamma och min lilla bror

    ag kommer från Somalia och har varit i Sverige i bara tre år. Jag bor med min pappa. Jag saknar min mamma och min lilla bror och vet inte var de är just nu. Men i mitt hjärta dom är fortfarande levande. Och jag vet dom är ute där nånstans och letar efter oss. Varje dag tänker jag på dom. --- När jag kollade på filmen i dag så grät jag och kunde inte titta, det var fruktansvärt hemskt … jag tänkte på Somalia … jag såg alla de dödade … Dom hade inte hjärta alla som gjorde så där. Jag önskar jag kunde göra nåt åt allt det, men det kunde jag inte. Jag var bara en liten flicka som gömde mig bakom pappas rygg

    Sara
  • Nu sitter han i fängelse

    Min styvpappa blev nästan alltid våldsam och arg när han druckit alkohol. Det kunde dröja ganska länge mellan hans värsta utbrott, men när de väl hände så slutade det nästan alltid med att vi fick ringa efter polisen. --- Min mamma vågade inte anmäla honom men till slut så gjorde hon det och nu sitter han i fängelse. Trots allt min styvpappa har gjort mig och resten av min familj så älskar jag honom nästan lika mycket som min mamma! Det är konstigt – men så är det.

    Izabel
  • Om de skulle leva nu

    Att förlora sin familj är det värsta som kan hända en!! Min farfar torterades när Pinochet hade makten i Chile. Jag förlorade kusiner och mostrar. Men jag kände dem inte för det hände innan jag föddes. Men ändå är det synd för att om de skulle leva nu så skulle jag känna dom.

    Nathalie
  • Saknar någon från våran riktiga familj

    När jag var fyra år blev jag adopterad. Jag undrar om jag har en chans att kunna hitta mina föräldrar någon gång. --- För tillfället mår jag väldigt bra, förutom när min syster står och skriker åt vår adoptivmamma. Jag märker redan nu att hon och jag saknar någon ifrån våran riktiga familj.

    Paula
  • Var är mina släktingar?

    När jag en dag frågade min mamma var alla mina släktingar är och var de bor, då svarade hon att en del lever och en del dog unga. Jag frågade varför de dog unga. Hon berättade att Saddam Hussein har dödat dom, genom att låta skjuta eller hänga dem. --- När jag hörde dig [Emerich] prata om Hitler så fick jag tanken på Saddam Hussein, han var nästan som Hitler fast arab.

    Bahar