Hatet

Hatet kan förgöra en människa – både offer och förövare. Men hur växer hatet fram? Och vad är det som förenar dem som hatar? Är det en gemensam ideologi – eller är det något helt annat? Är hatet i sig en tillräcklig anledning för att skaffa sig en ny men förödande identitet?

Varför börjar hatet gro?

Att man hamnar fel i livet är ingen slump, men vilket gäng man dras till är däremot ofta en slump. Det är i regel inte någon gemensam ideologi eller politisk åsikt som är orsaken till att ungdomar söker sig till rasistiska eller kriminella gäng, utan snarare en känsla av utanförskap, att vara oönskad och känna djup hopplöshet.

Känner man sig tillräckligt oälskad och hatisk så gör man nästan vad som helst för en känsla av tillhörighet, gemenskap och vänskap – för att få känna att man har ett värde och blir accepterad och respekterad. Man finner sig i att raka av håret, klä sig i stora läderjackor, ropa Sieg Heil och sparka och slå människor som har annan åsikt. Den som inte har något att förlora anser sig lika gärna kunna rasera allt. Hatet bedövar hatarens självförakt och rädsla på samma sätt som drogerna bedövar en knarkares smärta, och innebär flykt från verkligheten.

Enda sättet att förhindra att detta sker är att försöka inge hopp hos dem som drabbas, ge dem som är desperata en framtidstro och ett värde som människor. En äkta känsla av att vara meningsfulla, för andra och för sig själva. Som kompis och medmänniska finns det därför en hel del du kan göra när någon i din närhet är på väg i fel riktning. Emerich har arbetat i över 40 år med utslagna ungdomar och sammanfattar sina erfarenheter så här: ”Innerst inne hoppas de flesta av dessa hatiska ungdomar att de ska möta någon som förstår vad det egentligen handlar om. Någon som kan se den lilla rädda, osäkra människan bakom den hårda fasaden och befria dem från deras onda cirkel av hat, ångest och känslan av att känna sig oälskad.”

Brev

  • Ordet HAT

    Jag förstår inte ordet HAT, vad innebär det – egentligen?

    Monika
  • I grupp är dom något

    Dom som är rasister på vår skola, är nästan alla utstötta och utan kompisar. Ensam är dom ingen, i grupp är dom något. Så tror jag.

    Anonym
  • En så kallad familj

    Om man inte har en familj så söker man sig till ”en så kallad familj” – gänget.

    Anonym
  • I brist på stöd

    Rasister är ofta människor som känner sig otrygga och behöver någonting att känna sig trygga i. I brist på stöd från vuxna, eller på grund av en dålig barndom, tar de till dessa åsikter för (tror jag) att synas, för att hitta gemenskap med andra. De behöver det som alla ungdomar behöver – stöd och kärlek.

    Linda
  • Om hatet går för långt

    Jag tror att det är viktigt att informera om vad som kan hända om hatet (eller bristen på kärlek) går för långt.

    Kajsa

Jag tror att en av orsakerna till att människor så envist klamrar sig fast vid hat, är att de inser att så snart hatet är borta kommer de att bli tvungna att ta itu med smärtan. / James Arthur Baldwin, amerikansk författare

Brev

  • Man borde satsa mer

    Att skolor får lära sig att ta hand om ungdomar som har blivit ”hatare” är något som jag tycker man borde satsa mer på.

    Catharina
  • Som man tänker och känner

    Precis som rasister och hatare har en ideologi så borde vi som anser att alla människor har lika värde också ha en ideologi. Därför att som man tänker och känner, så handlar man också!

    Linn
  • Det spelar ingen roll

    Enligt mig själv så är alla människor lika värda. Det spelar ingen roll om man är en annan färg, utvecklingsstörd, homosexuell, bisexuell, heterosexuell m.m. Man har lika VÄRDE

    Anna
  • Mot alla som är annorlunda

    Hatet kan ju vara så stort och brett. Inte bara mot olika slags folkgrupper, utan mot alla som är annorlunda. Mobbning är ju också ett slags hat, som förekommer ofta – både på skolor och på arbetsplatser. Men egentligen finns det ingen som är annorlunda, i stället är vi alla det. Ingen är den andra lik. Våld föder våld. Kärlek föder kärlek. Vad är det vi vill att nästa generation ska ha för värderingar?

    Vibacke
  • All kärlek är bra kärlek!

    Homosar fick inte ens lov att gifta sig förrän för ett tag sen … Det är fel om nåt! Jag menar, … all kärlek är bra kärlek!

    Anonym

Fakta

  • Några av Sveriges grövsta hatbrott har begåtts mot personer som är – eller har antagits vara – homosexuella, bisexuella eller transpersoner (HBT-personer). De flesta hatbrott mot män sker på allmän plats under kvällar och nätter och utförs av en eller flera obekanta gärningsmän i åldern 15–20 år. Kvinnor utsätts i regel för hatbrott i hemmet och angriparen är vanligen någon i familjen, en granne eller en bekant. / Källa: Studie av Forum för levande historia.

Hets mot homosexuella är förbjudet enligt lag

Från och med år 2003 omfattar lagen hets mot folkgrupp även gruppen homosexuella. Det innebär att människor som hotar homosexuella eller visar att de tycker att homosexuella är mindre värda än andra människor kan komma att straffas.

TOLERANS – att respektera olikheter

Att vara intolerant är att inte acceptera och respektera olikheter. Ibland riktas intoleransen mot en specifik grupp och leder till diskriminering, trakasserier, våld eller andra former av negativ särbehandling på grund av exempelvis hudfärg, ursprung, kultur eller trosuppfattning. Ett av de mest extrema uttrycken för intolerans finner vi i folkmorden på judar, romer, politiska motståndare m.fl. under andra världskriget. Under samma tid förföljdes och mördades även andra som inte passade in i nazisternas världsbild, som homosexuella och personer med funktionsnedsättning. Liknande mekanismer har bidragit till andra brott mot mänskligheten i bland annat forna Jugoslavien, Rwanda och Kambodja. Även i vår tid drabbas många människor av omgivningens intolerans för att de anses avvikande eller främmande. I dagens Europa är judar, romer, muslimer och homo-, bi- och transpersoner några av de mest utsatta grupperna. Därför måste arbetet för ökad mångfald och tolerans, och för alla människors lika värde, fortsätta. Intolerans och demokrati är varandras absoluta motsatser. / Källa: www.levandehistoria.se

Tidningen Tolerans ges ut av Forum för levande historia som är en myndighet som har fått i uppdrag av regeringen att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. De arbetar utifrån en övertygelse om att det går att dra lärdom av historien för att motverka och förebygga intolerans och främja mänskliga rättigheter.