Vad just du gör kan göra skillnad!

Med ekonomsikt stöd från Allmänna Arvsfonden har Emerichfonden producerat läromedelet "Vägen ut ur hatet". Syftet med läromedelet är att inspirera till tankar och diskussioner kring hur vi människor formas och fungerar tillsammans. Vår förhoppning är att det nya läromedlet ska hjälpa till att förebygga mobbning, rasism och främlingsfientlighet och istället främja empati och medmänsklighet.

Vi är inte ensamma i vårt arbete. Andra organisationer och individer arbetar också aktivt för att stoppa våldet och förebygga mobbning, rasism och främlingsfientlighet. Men viktigast är du. Ditt engagemang inspirerar andra.
Vad just du gör kan göra skillnad!

Tro på dig själv!

Man brukar säga att samhället ska lösa problemen med främlingsfientlighet. Att myndigheterna ska göra något. Att politikerna ska hitta lösningar. Att skolan ska agera. Men alltid någon annan, inte du eller jag. För man tror att det man själv kan göra, det betyder ingenting i det stora hela. Problemen man ser är så stora och man tycker att man själv kan göra så lite.

Men om man går till sig själv och frågar sig: Vad kan jag göra, även om det är lite? Om vi alla gör det, då kan världen bli en bättre plats för oss alla!

Massmedia lyfter ofta fram sådana händelser som präglas av våld, rasism och konflikter. Denna fokusering på negativa händelser är olycklig på flera vis. Dels så får de grupper som är aktivt främlingsfientliga den publicitet de strävar efter, något som sporrar och styrker dem att fortsätta med sina aktiviteter. Dels så får det oss andra att tänka att ”det onda är så starkt och stort och jag är för liten och svag för att kunna göra något åt det”. Om massmedia oftare lyfte fram positiva händelser så skulle fler kunna känna hopp inför framtiden.

You must be the change you wish to see in the world

Egna initiativ

Du kan själv eller tillsammans med andra ta initiativ för att försöka påverka människor att engagera sig mot främlingsfientlighet. Kom ihåg att du faktiskt kan agera i alla sammanhang, i alltifrån idrottsföreningar till fikastunderna med kompisarna eller besöket på en musikfestival. I alla sammanhang där människor träffas kan du påverka!

Alla kan förändra – bland annat genom att vägra acceptera att någon mobbas. Med civilkurage, ett öppet sinne och empati för dem som blir utsatta kan du komma långt! Det gäller bara att våga. Och att inte ge upp.

Allt det du gör och allt det du säger är signaler som människor runtomkring dig uppfattar. Också tystnaden är en signal. Om du vill göra något eller säga något, men inte vågar göra det ensam, kan du gå samman med andra så att ni kan styrka varandra.

Brev

  • Även jag kan hjälpa till

    Jag tycker att ni gör det bra som åker runt och berättar om era upplevelser, hur ni mådde m.m. Det fick mig att tänka på att även jag kan hjälpa till att skapa en drogfri och vackrare värld.

    Sofia
  • Så nu vill jag veta: vad ska jag göra?

    Jag skulle gärna vilja att du skrev till mig och berättar vad jag kan göra för att hjälpa till. Om det verkligen finns något som jag kan göra för att slippa se på världen som något svart och ont, i så fall vill jag veta det! Jag kan inte ens få min egen pojkvän att sluta se ned på invandrare. Jag har försökt i ett år, och även om han säger att han inte har något emot dem, så både ser och känner jag hur spänd han blir när vi t.ex. möter en mörkhyad person på gatan, när vi är ute och går. Han liksom ”stöddar upp sig” och försöker se så stor och överlägsen ut som möjligt. Så nu vill jag veta: Vad ska jag göra för att hjälpa till att få bort dessa fördomar, grupptryck och allt annat som bidrar till fientligheten? Vad ska jag göra?

    Anna-Karin
  • Skulle jag våga höja min röst?

    Personligen känner jag mig väldigt illa till mods varje gång de svartvita dokumentärfilmerna från förintelselägren visas för mig. Det råa och slutgiltiga i dessa filmer är så naket och fruktansvärt för att det är på riktigt. Det finns inga skådespelare, inga statister, ingen regissör som ropar ”Bryt!”. Och det jag gör är att tänka att det är min familj som står där i den svartvita filmen, det är min brorsa som blir ivägsläpad och skjuten eller hängd. Inom mig växer ett hat men också rädsla. För om detta skedde i samhället i dag, skulle jag våga höja min röst?

    Pontus
  • Finns det något man kan göra?

    Jag undrar om du har några tips till hur man hjälper en kompis. Finns det något man kan göra, utan att blanda in föräldrar och sånt …?

    Alexandra
  • Ett antirasistiskt nätverk

    Jag är politiskt aktiv och det första vi gjorde efter valet var att starta upp ett antirasistiskt nätverk. Vi har som ambition att belysa attityder kring invandring och solidaritet.

    David
  • Var ska man få modet ifrån?

    Jag skulle vilja säga att du höll ett jättebra föredrag och jag tycker även att det du sa till klassen efteråt var rätt. Men var ska man få modet ifrån? Modet att sätta kraft bakom orden? Det är där problemet ligger. Man kan ha hur mycket kunskap som helst, men om man inte VÅGAR så spelar det ändå ingen roll.

    Karl-Oskar
  • Kunskap och motivation

    Ur Emerichs svar till Karl-Oskar:

    Hej Karl-Oskar! --- Man måste fråga sig varför en del människor saknar mod att göra sådant de tycker är rätt? Det finns säkert flera svar på frågan, men enligt min erfarenhet så är det i de flesta fall brist på kunskap som rädslan bottnar i. Man vågar inte agera därför att man är rädd att göra eller säga fel.
    Men ibland räcker det inte endast med kunskap, man måste också känna stark motivation för att göra något som kräver extra engagemang och kanske ett visst risktagande. Det är när man har både kunskap och motivation som modet automatiskt kommer – och då kan man klara nästan vad som helst. ---

    Emerich Roth
  • Jag som individ kan bidra

    Föredraget fick mig att tro på att det finns en lösning på stora problem och att jag som individ kan bidra till ett bättre klimat i samhället genom att försöka anstränga mig att se och lyssna till vad människor faktiskt förmedlar med sina handlingar.

    Carina, lärare
  • Vi måste synas

    Jag tror att den majoritet av svenskar i det här landet som inte är främlingsfientliga måste synas. Vi gör inte det i dag. Vi utmärker oss inte. Vi är osynliga, i jämförelse med rasister och nazister. De har sin stil, sina kläder som gör att de ser ut som sin åsikt – det gör inte vi.

    Anonym
  • Inget ställe att tala om det på

    De öppet rasistiska grupperna visar hela tiden vad de tycker. Men jag, som tycker att invandrare har en plats i Sverige, jag har inget ställe att tala om det på. Visst, det finns grupper som är emot rasism och främlingsfientlighet. Men varför finns det inga grupper som är för något? Det är tydligen mycket enklare att vara mot något, att lägga sin energi på hatiska och negativa känslor.

    Thomas
Unga muslimer möter Förintelsen

Vid ingången till Auschwitz syns än i dag det bedrägliga budskapet ”Arbeit macht frei”, som betyder ”Arbete skapar frihet”.

De tog egna initiativ

Unga muslimer möter Förintelsen
Fem muslimska gymnasiekillar på Latinskolan i Malmö, som är mot antisemitism, startade tillsammans projektet ”Unga muslimer möter Förintelsen”.

Killarna blev väldigt gripna känslomässigt av ämnet Förintelsen under en historielektion och bestämde sig för att ta reda på mer. De skramlade ihop pengar till en resa för hela klassen till koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Resan filmades och resultatet blev filmen ”Unga muslimer möter Förintelsen”, en film som killarna hoppas kunna sprida till fler skolor.

När de kom hem från studieresan höll de föredrag för andra elever om sin resa. Med sitt projekt vill de också försöka påverka och förbättra relationerna mellan olika religiösa grupper i Malmö. De tror att diskriminering och hat grundar sig i okunskap.

Organisationer

Det finns flera olika organisationer och föreningar som jobbar mot rasism och främlingsfientlighet och som stödjer utsatta grupper på olika vis.

Amnesty International är en världsomspännande organisation som arbetar för mänskliga rättigheter. Organisationen står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner. Arbetet grundas på noggranna utredningar om brott mot de mänskliga rättigheterna. Det finns drygt 200 grupper spridda runt om i Sverige.

Rädda Barnens Ungdomsförbund kämpar för att ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar i alla lägen. Du kan engagera dig för en specifik fråga eller i ett projekt tillsammans med andra lokalt där du bor eller nationellt med medlemmar från olika delar av landet. På många platser i Sverige arbetar Rädda Barnen aktivt med verksamhet för barn och ungdomar med flyktingbakgrund. Det finns även internationell verksamhet som du kan delta i.

Fredens Hus arrangerar utställningar om allt från internationell konflikthantering till social problematik så som fördomar, diskriminering, rasism, mobbning och våld bland unga. Dessutom genomför man på förfrågan pedagogiska övningar runt om i Sverige, där unga själva får lösa problem kring dessa frågor. Inom verksamheten finns möjlighet för ungdomar att delta i arbetet med att skapa nya utställningar och övningar, men även att driva egna projekt för att göra samhället bättre.

Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar bland annat mot intolerans, rasism och diskriminering och vill bidra till ett samhälle som är lika tillgängligt för alla, ett samhälle där människovärdet sätts i främsta rummet och där olikheter är en tillgång. I en lokalförening kan du till exempel arbeta med att besöka flyktingförläggningar och hjälpa unga flyktingar att få kontakt med Sverige. Röda Korset finns i nästan hela världen. I muslimska länder finns Röda Halvmånen, som är en del av Röda Korset.

Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation, partipolitiskt- och religiöst obunden. Ca 4 000 unga antirasister har gått samman för att gemensamt kämpa mot rasism och för demokrati och mångfald. Som medlem i Ungdom Mot Rasism har du möjlighet att engagera dig där du bor. Det finns ca 30 lokalgrupper runtom i Sverige. Finns det ingen lokalgrupp där du bor så har du möjlighet att starta en. Det enda som krävs är att ni är minst fem personer och att ni vill verka mot rasism i exempelvis er kommun, i er stadsdel eller på er skola. UMR hjälper er med allt ni behöver för att starta en lokalgrupp, läs mer om detta på deras hemsida.

Friends är en ideell organisation som arbetar mot mobbning och andra kränkningar. Friends utbildar barn, ungdomar och vuxna i skolor och idrottsföreningar. De anser att unga är viktiga i kampen mot mobbning eftersom de ser sådant som vuxna ibland missar.

Brev

  • Jag vill göra något

    Jag känner nu att jag vill göra något för att bekämpa våldet, hatet och nazismen. Det skulle kännas rätt att gå med i någon rörelse, t.ex. Ungdom Mot Rasism.

    Johan
  • Jag tänker inte blunda

    Tack för en otrolig dag, jag har lärt mig jättemycket och blivit mycket starkare i mina åsikter! Jag tänker inte blunda för det som händer. Jag känner verkligen hur jag vill hjälpa världen och ungdomar som behöver min hjälp. Jag skulle gärna vilja ta del i en organisation

    Nellan
  • Jag undrar om det finns någon organisation …

    Jag har ofta känt mig dragen till rasistiska organisationer därför att jag är feg. Jag har ett stort behov av att synas och de enda organisationer som finns som verkligen visar att de finns det är ju de rasistiska. När jag lyssnade på dig var det först som att lyssna på radion när någon väser en hemsk påhittad historia, men efter en liten stund insåg jag att det faktiskt var sant och då försvann hela dragningen till rasismen. Jag undrar om det finns någon organisation mot rasism här där jag bor? Om det finns det skulle jag vilja vara med där.

    Malin

Stiftelsen Expo granskar, dokumenterar, analyserar och upplyser om intoleranta grupper och idéer för att stävja deras inflytande i samhället. Expo har daglig nyhetsrapportering på sin sajt och ger ut tidskriften Expo som tar upp frågor om bland annat rasism och främlingsfientlighet.

Serier mot rasism

För att bekämpa rasism och uppmuntra andra att göra samma sak startade några elever från Serieskolan i Malmö projektet Serier mot rasism och uppmanade tecknare att skicka in serier på temat antirasism.

Intresset för projektet blev stort – sammanlagt skickade ett 50-tal serietecknare in sina bidrag, bland dessa kända namn som Tony & Maria Cronstam (”Elvis”) och Sara Granér (”Det är bara lite aids”). Resultatet blev en 130-sidig bok, som berör många olika aspekter av rasismen i vårt samhälle, berättat i bilder och text med gott om både humor och allvar. De pengar som kommer in vid försäljningen av boken går till nätverket Ingen människa är illegal, som arbetar för papperslösa flyktingar.

Personerna bakom initiativet är serietecknarna Sofia Lindh, Henri Gylander, Emelie Stigwan och Robert Pettersson, som lärt känna varandra på Serieskolan i Malmö.